På nattspaning

I Sverige finns det ett stort antal nattaktiva djur och insekter. Allt från nattfjärilar, fladdermöss och grävlingar gillar att röra på sig nattetid. Den vanliga huskatten är också en aktiv nattjägare, precis som räven och kattugglan. Större djur som dovhjort och älg rör sig också ute i naturen under dygnets mörkare timmar. Dessa djur har genom evolution anpassats till ett liv i mörkret, men för oss människor är det svårt att se under nattetid.

Vi människor saknar något som heter tapeteum lucidum. Det är en reflekterande vävnad som ligger precis bakom näthinnan på djur som kan se bra i mörker. Efter ett tag i mörker anpassar sig våra ögon till det befintliga ljuset, men det kan ta upp till 40 minuter innan vi ser optimalt. Den som vill se nattaktiva djur kan därför behöva hjälp av ett mörkersikte eller nattkikare för att lyckas. De finns i flera olika varianter beroende på vilken typ av nattspaning man är ute på, från jakt till en sen fågelskådning.

Det är dock inte alla djur som använder sig av sin syn för att jaga under natten. Grävlingen har dålig syn och använder istället sitt luktsinne för att hitta mat. Fladdermöss använder sig av sin hörsel för att ekolokalisera byten och även kattugglan, som trots att den ser nästan 100 gånger bättre än en människa, använder sig mest av hörseln för att lokalisera sitt byte.

Naturen slutar inte leva för att det skymmer, men vi människor behöver lite stöd för att klara av nattäventyr. Men med hjälp av speciella kikare kan vi se åtminstone nästan lika bra som en kattuggla.